En bön från morgonmässa som högg tag i mig:
”Vi tackar dig, helige Fader, för ditt namn, som du låtit bo i våra hjärtan, och för kunskapen och tron och odödligheten, som du låtit oss lära känna genom Jesus din tjänare.
Dig vare ära i evighet.
Du, allsmäktige Herre, har skapat allt för ditt namns skull. Du har givit människorna mat och dryck, att de må tacka dig. Men åt oss har du förlänat den andliga maten och drycken och det eviga livet genom din tjänare. Framför allt tackar vi dig, därför att du är mäktig.
Dig vare ära i evighet.
Kom ihåg, Herre, din kyrka, rädda henne från allt ont, och fullkomna henne i din kärlek. Helga henne, och sammanför henne från de fyra väderstrecken till ditt rike, som du har berett åt henne. Ty din är makten och äran i evighet.”
På tal om att tron är på riktigt och det verkligen händer något när vi firar gudstjänst så beskrivs egentligen precis samma sak i den här bönen. Den är hämtad ur Didache eller De tolv apostlarnas lära som den också kallas. Från första generationen efter nya testamentet. Och de tackar Fadern för att de fått Hans namn boende i sina hjärtan, för att de genom Jesu namn fått kunskapen och tron och odödligheten, detta har de, och vi, lärt känna genom Jesus Kristus.
Erfarenheten av att möta Gud är alltså inget nytt, att ”få sina ögon öppnade” se och tro på Jesus, möta Honom, det är det som varje ny generation av kristna har erfarit och burit med sig, levt på och dött på, ibland även dött för. Så när jag firar Gudstjänst, hör Guds tilltal i Hans Ord, möter Jesus, erfar Anden, lever i bönen, tar emot syndernas förlåtelse och nytt liv, tar emot Jesus i nattvarden, då gör vi precis det som burit generation efter generation av kristna. De har levt i förlåtelsen, i Andens kraft, av Guds Ord och sakrament, i gemenskap med varandra. Och det är just så som Gud bygger sitt rike här i världen, det är precis så Han bygger i mitt liv idag. Vi får ta emot den andliga maten, och det eviga livet, vi får be om att växa till i kärlek till Gud och varandra.
Det vi gör är alltså inte en religiös teori, det är ett helt liv tillsammans med Gud, i kunskap, i tro, i erfarenhet, i gemenskap, också med dem som gått före oss.