För några dagar sen skrev jag ett inlägg om Marc’s analys om varför ungdomar inte stannar kvar i kyrkan. Läs Marc här och mina tankar här.

Frågan jag tänkte komma till idag är frågan vad som är syftet med att fira gudstjänst. Marc’s kritik ställer oss inför några frågor: exempelvis om kyrkan missar målet med de gudstjänster och ungdomssamlinger etc dom finns i våra församlingar?

Så varför?
Vad är då, utifrån Bibeln, syftet med kristna gudstjänster och församlingsliv överlag?

Några viktiga pusselbitar:
1. För att möta Herren Jesus och för att Han ska kunna gripa in i våra liv
Några exempel ur Romarbrevet
Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Skriften säger:”Ingen som tror på honom skall stå där med skam”. Det är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har en och samme Herre, och han ger sina rikedomar åt alla som åkallar honom. Ty”var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst”. Men hur skulle de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur skulle de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur skulle de kunna höra, om ingen predikar? Och hur skulle några kunna predika, om de inte blev utsända? Det står skrivet:”Hur ljuvliga är inte stegen av dem som förkunnar det goda budskapet”. (Romarbrevet 10:9-15 SFB)

Bara två reflektioner: Frälsning är Guds gåva. Tron väcks och växer genom att bli mött av Jesus genom Hans Ord, och när vi åkallar Honom får vi ta emot Guds frälsning.Detta tema med frälsningen är verkligen både centralt och omistligt för kristen tro. En kristen gudstjänst har som syfte att befästa oss i den frälsningen.
Gudstjänsten är alltså ett möte med Jesus genom Hans Ord, i tro på att det Han har gjort gäller oss. Det är också så vi blir gjorda delaktiga i Hans mäktiga verk.

Därför behöver vi samlas, för att ta emot Jesus genom Hans tilltal!

Paulus beskriver också i Efesierbrevet vem Jesus är och vad Han gjort för oss.
Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner. Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra. Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta. Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig. Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem.” (Efesierbrevet 2:1-10 SFB)

Det är Jesus som är vår frälsning, det är Han som åstadkommit frälsningen! Därför behöver också våra gudstjänster vara en plats där Jesu gemenskap med oss allt mer får prägla oss!

Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig. Jag förkastar inte Guds nåd. Om rättfärdighet kunde vinnas genom lagen, då hade Kristus dött förgäves. (Galaterbrevet 2:19-21 SFB)
Livet som kristen är nytt liv i Jesus. Därför behöver våra gudstjänster vara Kristocentrisk – samlingar där vi får liv i Jesus!

Det är också i detta sammanhang som sakramenten kommer in. Dopet är en förening med Kristus, ett iklädande av Honom, så att vi sen kan vara i Kristus! Nattvarden är inget mindre än att ta emot förlåtelse, liv och salighet, genom att vi tar emot Jesus själv i brödet och vinet. ”Välsignelsens bägare som vi välsignar, är den inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, är det inte gemenskap med Kristi kropp?”. Samma sak med syndernas förlåtelse, binde och lösenycklarna. Har sonen gjort oss fria är vi verkligen fria.

2. För att bli lika Jesus
Vi är kallade till att likna Jesus, exempelvis genom kallelsen till helighet:
Och det blev uppenbarat för dem att det inte var sig själva utan er de tjänade med sitt budskap. Detta har nu förkunnats för er genom dem som i den helige Ande, sänd från himlen, predikade evangeliet för er. Och detta önskar änglarna att få blicka in i. Spänn därför bältet om livet och var vakna och sätt ert hopp helt och fullt till den nåd som skall komma er till del, när Jesus Kristus uppenbaras. Som lydnadens barn skall ni inte styras av de begär som ni tidigare levde i när ni ännu var okunniga. Nej, liksom han som har kallat er är helig, skall ni föra ett alltigenom helgat liv. Det står skrivet: ”Ni skall vara heliga, ty jag är helig”. (Petrus första brev 1:12-16 SFB)
Mötet med Jesus i församlingen är källan till ett nytt liv präglat av den helige Guden!

3. För att växa och utrustas som lärjungar
Paulus skriver i Efesierbrevet 1:18-20:
”18 Jag ber att era hjärtan skall upplysas, så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till och hur rikt på härlighet hans arv är bland de heliga, 19 och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft är verksam.
20 Med denna kraft verkade han i Kristus, när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen”

Vidare i Efesierbrevet skriver Paulus om prästens roll, och om vissa andra kallelser 4:11-13:
”11 Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. 12 De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp, 13 tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus.”

Kallelsen för församlingens ledare, och framför allt för den som är präst är att utrusta de heliga, bygga upp Kristi kropp, som ger enhet i tron och i kunskapen om Guds Son och som ger mognad! Detta är inte mänsklig ambition, eller genom ”karismatiska ledare”, utan genom att den kraft som uppväkte Kristus från de döda är verksam i oss som tror. Det handlar om en församlings som rustas genom att allt mer bli beroende av Jesus, av Ordet, av Andens närvaro och kraft. Ett rustande och växande behöver alltså genomsyra våra församlingar och därmed våra gudstjänster.

Ett sista exempel från Paulus är 1 Kor 12 där han undervisar om att som kristen leva i den helige Ande och betjäna varandra! Ett sätt att bära varandras bördor tror jag… Här är vers 1-6, och det är handlar om två saker: Anden skapar tro på Jesus och Anden verkar hos oss, en påminnelse, innan den långa listan om att det som sker i församlingen är Guds verk:
1 Bröder, jag vill inte att ni skall vara okunniga i fråga om de andliga tingen. 2 Ni vet att när ni var hedningar, drogs ni oemotståndligt till de stumma avgudarna. 3 Därför skall ni också veta att ingen som talar genom Guds Ande säger: ”Förbannad är Jesus”, och att ingen kan säga ”Jesus är Herren”* annat än i kraft av den helige Ande.
4 Det finns olika slags nådegåvor, men Anden är densamme. 5 Det finns olika slags tjänster, men Herren är densamme. 6 Det finns olika slags kraftgärningar, men Gud är densamme, han som verkar allt i alla.”

Efter detta kommer Paulus utläggning om Andens gåvor, om Kristi kropp och om olika roller eller ämbeten. Men det som är viktigt i detta sammanhanget är Guds storhet i handlandet. Anden ger tro på Jesus, ger nådegåvor. Herren tillsätter olika tjänster, Gud verkar kraftgärningar. Det handlar alltså inte om andliga tekniker, utan om att allt mer närma sig Gud, allt mer lära känna Honom, allt mer bli beroende av Honom.

4. För att stärka och uppmuntra varandra
Ett kort avslutande stycke, som också är viktigt. Paulus talar om nådegåvorna som Anden delar ut, och om Kristi kropp. Gudstjänsten är kollektiv, vi får be för varandra, uppmuntra och stötta varandra. Paulus skriver i Efesierbrevet 5 att vi ska låta oss uppfyllas av den helige Ande: vers 19-20 ”så att ni talar till varandra med psalmer, hymner och andliga sånger, och sjunger och spelar för Herren i era hjärtan. Tacka alltid vår Gud och Fader för allt i vår Herre Jesu Kristi namn.”

Jesus har gett oss sin helige Ande och varandra! Det handlar inte om upplevelser eller extas, utan om ett verkligt stöd, i bön, om gemensam tillbedjan, där olika människor kan bidra på olika sätt. Fokus ligger hos Paulus på att Fadern blir tillbedd, på att Gud får äran. När vi blir uppfyllda av Anden så ger Han oss klarsyn i att kunna tillbe i Ande och Sanning, tacka Gud för vad Han gjort och gör! Och till att uppmuntra varandra, be om Guds ingripande i varandras liv.

Inte minst detta sista tror jag är viktigt för våra församlingar idag att återupptäcka, igen och igen.
Gudstjänsten som en kristen kyrka firar är alltså ett slags andligt växthus, där Anden odlar fram sina frukter i sin församling. Gudstjänsten måste få vara möten med Gud där vi byggs upp!

Några avslutande tankar(på ett redan rätt så långt inlägg)
Marc ger en varning: Tappa inte bort den kristna identiteten. Kraften ligger inte i en modern(eller en klassisk) form, utan i innehållet, i mötet med Herren! Paulus frågar retoriskt i Gal 3 ”var det genom att hålla lagen ni fick Anden eller genom att klyssna i tro.” Det var genom Guds ingripande, och det är det fortfarande. Jesus är frälsningen, kraften och livet för en kristen församling.
Kraften ligger i att höra Ordet om Jesus, Ordet som är Jesus!
Kraften ligger i att få ta emot Anden
Kraften ligger i att förenas med Jesus
Kraften ligger i att få tillbe och få be i att få uppmuntra och be för andra
Kraften ligger i att vara Guds rike på jorden!