En av de saker som i positiv bemärkelse är spännande med att flytta är att man återfinner, eller nyupptäcker saker man har, men som av en eller annan anledning inte använts aktivt på ett tag. Jag fann ikväll den utmärkta och för mig mycket inspirerande ”Everyday Church” av Tim Chester och Steve Timmis. En väldigt spännande bok om den kristna kyrkans läge, utmaningar och framtid i västvärlden.
Både Tim och Steve är involverade i olika församlingsplanteringsprojekt som vuxit fram. Den evangelikala delen av västvärldens kristna har väl på något sätt börjat vakna upp och se hur läget ser ut. I ”Everyday Church” karaktäriserar författarna västvärlden och fr.a. Storbrittanien som ett postkristet samhälle. Den som är kristen lever alltså ”at the margins”.
Det är en utmanande och spännande bok, som varmt rekommenderas. Här kommer ett kort utdrag ur deras analys av den kristna kyrkans läge i Strobrittanien:
”-From the centre to margins
In Christendom the Christian story and the churches were central, but in post-Christendom these are marginal.
-From majority to minority
In Christendom Christians comprised the (often overwhelming) majority, but in post-Christendom we are a minority.
– From settlers to sojourners
In Christendom Christians felt at home in a culture shaped by their story, but in post-Christendom we are aliens, exiles and pilgrims in a culture where we no longer feel at home.
– From privilege to plurality
In Christendom Christians enjoyed many privileges, but in post-Christendom we are one community among many in a plural society.
From control to witness
In Christendom churches could exert control over society, but in post-Christendom we exercise influence only through witnessing to our story and its implications.
– From maintenance to mission
In Christendom the emphasis was on maintaining a supposedly Christian status quo, but in post-Christendom it is on mission within a contested environment.
– From institution to movement
In Christendom churches operated mainly in instituional mode, but in post-Christendom we must become again a Chrstian movement.”
Mycket av detta stämmer också in på det svenska samhället, där vi kan kalla oss för ett mer och mer postkristet samhälle.
Det första steget är nog att erkänna läget, och blicka frammåt ur ett nytt perspektiv. Om vi kristna fortfarande i vårt medvetande utgår ifrån att vår ”story” finns hos alla i samhället så misstar vi oss.
Bra blogg!
Tack! Det är ju ett ämne jag tycker är rätt viktigt själv… Kul när man hittar ett bra citat.
Intressant läsning! Stämmer nog rätt bra även på Sverige, som du säger. Som lärare har jag ofta förvånats över hur lite många kan om sådant jag tror att många av oss sett som självklar kunskap när det gäller historier ur Bibeln och kristen historia.
Jo, jag delar intrycket! Det är inte alltid en nackdel för mig som kristen, men det är en skillnad att vara medveten om. I de flesta möten med människor jag kommer i kan jag alltså inte förutsätta att de kan grundstoryn.
Det finns en intressant bok(som jag inte läst själv, bara recensioner) som tar upp just detta med kunskapsförmedlingen: Den sorglöst försumliga kyrkan.
Om jag förstått detta rätt så menar de att kyrkan inte tog på allvar att kristendomskunskapen försvann från skolan. Man gjorde inget för att möta den nya situationen. Intressant tanke i a f. Hoppas hinna läsa den.
Life at the margins | In Christ alone
[…] där finns den stora möjligheten. Jag har tidigare skrivit om deras beskrivning av samhället som post-kristet, och detta är alltså […]