Idag är det Askonsdag. Dagen som inleder den stora fastan. Tänkte dela några tankar om fasta.
Matteus 9:15 börjar vi med:
”Jesus svarade dem: ”Inte kan väl brudgummens vänner sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men det skall komma dagar när brudgummen tas ifrån dem, och då skall de fasta.” (Matteusevangeliet 9:15 SFB)
Fasta är en längtan efter Jesus, efter Guds ingripande. Det är inte något myskarismatiskt att fasta, eller något existentiellt och djupt som eliten ägnar sig åt. Det är att längta efter Jesus!
Fastan är en längtan efter Jesu ingripande, längtan efter Jesu återkomst, längtan efter Guds rike, längtan efter människors frälsning, och skapelsens upprättelse!
”Riv sönder era hjärtan,inte era kläder, och vänd om till Herren , er Gud. Ty nådig och barmhärtig är han, sen till vrede och stor i nåd, och han ångrar det onda. Vem vet, kanske vänder han om och ångrar sig och lämnar en välsignelse kvar efter sig till matoffer och drickoffer åt Herren , er Gud. Blås i horn på Sion, pålys en helig fasta, lys ut en helig sammankomst. Samla folket, helga församlingen, kalla samman de äldste, samla de små barnen, också dem som diar vid bröstet. Må brudgummen komma ut ur sin kammare och bruden ut ur sitt gemak. Må prästerna, Herrens tjänare, gråta mellan förhuset och altaret och säga: ” Herre , skona ditt folk och låt inte din arvedel hånas och bli till en nidvisabland hednafolken. Varför skulle man få sägabland folken: Var är nu deras Gud?” (Joel 2:13-17 SFB)
Ytterligare ett perspektiv: Jesus gör något med oss när vi möter Honom! Fasta är en respons, när vi ser världen med Jesu ögon, utifrån Guds kärlek, omsorg och helighet. När vi ser syndens allvar, Guds dom och frälsning.
När jag ser att Gud är den ende som kan frälsa, då vill jag ropa till Honom!
Poängen är alltså inte att avstå för avståendets skull, utan att avstå för att söka Gud!