Vad skulle du sätta in i tomrummet i rubriken ovan? Kanske ”Så länge det finns liv finns det hopp”. För oss som kristna är det bara ”halva” svaret. Liv i odefinierad form är inte vårt hoppet, utan Livet med stort L. Därför är Kyrkan både seglivad och hoppfull, inte på grund av en allmän optimism, utan på grund av Honom som är Livet!
Jag har i de senaste bloggarna skrivit om Anta utmaningen och om Bibelläsning på olika sätt. Det mäktiga som jag har fått landa inför är hur Gud verkligen både ger och är vårt hopp, för när jag ser hur Han handlat i historien och hör Honom tala, då vaknar tron att det här faktiskt också gäller mig!
Hinder i vägen
Visst finns det hinder. Men detta är så tydligt i Guds Ord, Herren påstår inte att det inte finns hinder, mörker, kamp och så vidare. Men läs nu lite i 2 Mosebok där jag nu är i läsningen. Israels folk är slavar, men Gud har inte gett upp. Flera gånger står det hur Herren ser nöden, och griper in, sänder Moses, leder folket ut ur Faraos grepp. Här kommer ett stycke ur 2 Mos 14:
10 När farao närmade sig, lyfte Israels barn blicken och fick se att egyptierna kom tågande efter dem. Israels barn blev mycket förskräckta och ropade till Herren . 11 Och de sade till Mose: ”Fanns det inga gravar i Egypten, eftersom du har fört oss hit för att dö i öknen? Vad var det du gjorde mot oss, när du förde oss ut ur Egypten? 12 Var det inte det vi sade till dig i Egypten? Vi sade ju: Låt oss vara, så att vi får tjäna egyptierna. Det hade varit bättre för oss att tjäna egyptierna än att dö här i öknen.” 13 Mose svarade folket: ”Var inte rädda! Stanna upp och bevittna den frälsning som Herren i dag skall ge er. Ty så som ni ser egyptierna i dag, skall ni aldrig någonsin se dem igen. 14 Herren skall strida för er, och ni skall hålla er stilla.”
Tänk dig själv: Farao och hans härar på ena sidan, havet på den andra. ”We are trapped”. Men Gud öppnar en väg, Han befriar, Han frälser, Han ger nytt liv(därav Röda havet och befrielsen som en bild avdopet – från död till liv). Folket kan inget göra, Moses har ingen makt, men Herren frälser, och folket ska vara stilla. Mose enda uppgift är att räcka ut staven, och då ska Gud dela havet framför dem.
Var inte rädda!
Denna uppmaning upprepas ofta i Bibeln, vi tappar ju så lätt modet, men Jesus frälser oss, precis som Han och Fadern och Anden gjorde det då. De verkar ännu. Och detta gäller inte ”någon annan”, någon from ”elit” vem det nu skulle vara… Detta gäller dig! Som kristen är detta ditt folk, din historia och framför allt din Gud!
Därför får också jag idag hämta styrka från samme Herre som förde sitt folk, mina syskon, genom Röda havet. Gud är god, trofast, barmhärtig, helig och allsmäktig också idag. Han är fortfarande frälsaren! Fortfarande hjälparen! Fortfarande barmhärtig. När det ser mörkt ut, sök Herren, sök gemenskap med Hans folk, men framför allt, be till Gud om en väg ut ur nöden, in i hoppet. Undret vid Röda havet, det var mäktigt, undret med Jesus ännu större. ”Ty ingenting är omöjligt för Gud”!
I 1 Joh 1:1-4 så beskrivs det hur Guds Son föds:
1 1 Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi har skådat och rört med våra händer, om detta vittnar vi: Livets Ord . 2 Livet har uppenbarats, vi har sett det och vittnar om det och förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och uppenbarades för oss. 3 Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni ska ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus. 4 Detta skriver vi för att vår glädje ska bli fullkomlig.
Livet har kommit till oss, för Gud själv har kommit till oss, för att väcka glädje tro och hopp! Därför håller vi som kristna envist fast vid Jesus Kristus! Han är vårt hopp, vår räddning, vår framtid! Sluta aldrig hoppas, Jesus, den levande Guden, har fötts till oss! Den helige Ande är med dem som tror, Fadern är vänd till oss! Vi är i gemenskap med Honom!