I söndags var det Domssöndag, när kyrkan fokuserar på Kristi återkomst. Gud ska döma världen, syndens, ondskan och djävulskapen ska ställas till svars. Detta är ett evangelium, för om Gud inte dömde ondskan, kunde Han verkligen vara god då?
Bono, sångaren i U2 säger när han ser aidsepidimin, i Sydafrika tror jag men jag är osäker: ”God will judge us for this!”
Gud kan inte likgiltigt se på. Därför hör också Domssöndagen också ihop med advent och jul. För här ser vi den ena delen av Guds dom: hans avsky för ondskan, och visionen av himlen, den nya skapelsen där de som tillhör Kristus får ha sitt hem och leva med Jesus.
Men som sagt hör detta också ihop med advent och jul. För den Gud som inte kan se genom fingrarna med synd, ondska och djävulskap vill heller inte syndarens död, utan Han vill min frälsning!
Därför är också storheten i advent och jul budskapet om hur Gud själv, Guds Son blir människa, ”som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen” som det heter i Niceanska trosbekännelsen!
Gud har rätt att döma men tar straffet på sig och erbjuder sin frälsning.
Att få upptäcka vem Jesus är och vad Han gjort, det är det största vi människor kan få vara med om!
Jesus Kristus kom till mig med din frälsning. Låt mig inför din dom få stå tillsammans med dig. Kom till mig på nytt med din frälsning. Frikänn mig och ge mig liv, och låt oss denna jul och adventstid få möta dig så att jag på nytt får ta emot din frälsning. Amen.
amen