Det var ett tag sedan nu, både som jag skrev något på bloggen, och sedan serien jag höll på med om Lukasevangeliet. Men jag tänkte fortsätta där jag slutade med den här serien. Det som har hänt i Lukasevangeliet hittills är att Jesus Kristus har fötts till världen och vi har fått följa hur den evige Gudens Son tar plats i den värld han själv skapat, i kapitel 1 och 2. Sedan fortsätter Lukas med kapitel 3 där Jesu tjänst sätts in i sitt sammanhang, med förelöparen Johannes Döparen, Jesu dop och Jesu släkt. Kapitel 4 och 5 är början av Jesu tjänst, hur Han frestas, men klarar frestelsen, att det så att säga är en förberedelsetid för det som komma skall, och att Jesus sedan träder fram i Nasarets synagoga, och visar att Han är den som GTs profeter har vittnat om. Han börjar predika offentligt och börjar sedan att kalla lärjungar. När vi kommer in i kapitel 6 så är det två saker som sker samtidigt: Jesus Kristus ifrågasätts av fariseerna för hur Hans lärjungar beter sig. Men när Jesus svarar på ifrågasättandet så utkristalliserar sig en undervisning om vad sabbatstanken betyder. Lukas 6:1-11(SFB):
1 En sabbat hände det att Jesus gick genom några sädesfält, och hans lärjungar ryckte av ax som de gnuggade i händerna och åt. 2 Men några av fariseerna sade: ”Varför gör ni sådant som inte är tillåtet på sabbaten?” 3 Jesus svarade dem: ”Har ni inte läst vad David gjorde när han och hans män var hungriga? 4 Han gick in i Guds hus och tog skådebröden och åt och gav till dem som var med honom. De bröden fick bara prästerna äta.” 5 Sedan sade han: ”Människosonen är sabbatens Herre.”
6 En annan sabbat gick han in i synagogan och undervisade. Där fanns en man vars högra hand var förtvinad. 7 De skriftlärda och fariseerna vaktade noga på Jesus för att se om han skulle bota på sabbaten, för de ville få något att anklaga honom för.
8 Men han visste vad de tänkte och sade till mannen med den förtvinade handen: ”Stå upp och ställ dig i mitten.” Då reste han sig och gick fram. 9 Jesus sade till dem: ”Jag frågar er: Är det tillåtet att göra gott på sabbaten eller att göra ont? Att rädda liv eller att döda?” 10 Han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: ”Räck fram din hand.” Mannen gjorde så, och hans hand var nu återställd.
11 Men de fylldes av vrede och började diskutera med varandra vad de skulle göra med Jesus.
Konflikten
Det kan vara lite svåråtkomligt för oss i västvärlden idag att förstå vad konflikten egentligen handlar om. I ena fallet är det några av fariseerna som ifrågasätter att Hans lärjungar tar av sädeskornen på fältet, gnuggar och äter just på sabbaten. I det andra fallet söker fariseerna och de skriftlärda konflikt. Det som kritiken handlar om är egentligen inte att lärjungarna bryter mot Guds lag. Det gör de inte. Det de ifrågasätts för, och som Jesus får kritik för, är att de inte följer en samling lagar och regler som var ett slags ramverk, för att skydda Guds lag. ”De äldstes stadgar” brukar den kallas och handlade om hur man skulle se till så att man inte av misstag bröt Guds lag. Syftet var alltså att göra Guds vilja, att vara Herrens egendomsfolk. Men då räckte det inte, menade fariseerna och de skriftlärda, att bara hålla budet. Budet måste ha en ”safety zon”, så att man inte av misstag gick för långt. De äldstes stadgar var då den skyddande marginalen. Här gäller det sabbatsbudet. Sabbaten går tillbaka både på världens skapelse i 1 Mosebok 1-2 och på Herrens förbund med Israel i 2 Mos 20. Så när Jesus ställs inför den här kritiken så är det inte bara en periferifråga, utan något som handlar om Israels identitet som förbundets folk, som fått Guds lag, som ska följas. Så hur svarar Han?
Jesus svar – del 1
Jesus börjar med att visa i vers 3-4 att Guds Ord självt vittnar om att David, Herrens smorde, gick in i Guds hus och tog och åt av skådebröden, fast de egentligen var till för prästerna. Sedan fortsätter Jesus, med att understryka att sabbaten är underordnad Människosonen. Alltså: David handlade, som Herrens smorde, och fick brödet. Här står nu Herrens smorde, Människosonen, Messias och Han säger: Jag är Herre över sabbaten. Kanske kan vi här tillägga att det är för att Jesus är Herre och att vi som kristna tillhör Honom är anledningen att vi inte har lördagen, den judiska sabbaten som vår Gudstjänst dag, utan söndagen, Herrens dag, alltså dagen då Jesus Kristus uppstod från de döda och påbörjade nyskapelsen.
Som kristna kan vi därför understryka sabbaten, vilodagen, är Herrens och är till för att Herren ska ge de som följer Honom det som de behöver. Precis som Han skapade liv när världen skapades, så ger Han våra själar näring, genom att möta oss idag. Jesus visar också på detta sätt vad som är det viktigaste med sabbaten: Mötet med Herren, med Fadern och Sonen och den Helige Ande. Poängen med vilodagen är att söka den Gud som ger dig och mig vad vår själ behöver. Ungefär som att David gav av skådebröden till sina följeslagare. Nu är Jesus den store kungen, och Han ger oss det vi behöver. Han vill mätta din själ, i mötet med Honom själv och Hans församling.
Jesus svar – del 2
Jesus ser här att det finns ett dåligt uppsåt. Han kallar fram den sjuke mannen i synagogan. Anklagelsen nu är att det är ett sabbatsbrott mot Herren att bota på sabbaten. Vers 9 och 10 kan hjälpa oss att förstå hur Herren själv tänker:
9 Jesus sade till dem: ”Jag frågar er: Är det tillåtet att göra gott på sabbaten eller att göra ont? Att rädda liv eller att döda?”
Jesus ställer det på sin spets, vad är sabbaten till för? Sabbaten i 1 Mos 1-2 är ju en del av skapelseverket. Herren skapar och på sjunde dagen vilar han, så fullbordas skapelsen. Att få nytt liv, ny kraft och förnyad glädje är en del av skapelseverket, och är ytterst sett en gåva från Gud själv, Fadern som är alla goda gåvors givare. Så Jesus visar för oss: När Han botar så gör Han det som är sabbatens yttersta syfte: rekreation, skapelsen upprättelse, människors hjälp och helande. Frälsning och förnyelse, förnyad glädje och tro, allt är det en del av Guds återskapande och nyskapande.
10 Han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: ”Räck fram din hand.” Mannen gjorde så, och hans hand var nu återställd.
Jesus skapar alltså nytt liv och du och jag kallas in i en relation med Honom som skapar nytt liv. Därför också kallelsen att möta Jesus så ofta du har möjlighet, i Ordet, vid Hans Altare, i mässan, i lovsången inför Honom, i glädjen i att möta Hans församling, för Han skapar där nytt liv. Han ger av sitt liv. Han säger till mannen ”Räck fram din hand”. Mannen får del av Hans liv.
Hos oss idag – sträck ut din hand
Men kanske kan vi också, som Ambrosius uttrycker det i en kommentar till den här texten, se detta som en del av Guds kallelse för oss att sträcka ut våra händer för andra. Han uttrycker det så här:
Then you Heard the Words of the Lord, saying, ”Stretch forth your hand.” That is the common and universal remedy. You who Think that you have a helthy hand beware lest it is withered by greed or by sacrilege. Hold it out often. Hold it out to the poor person who begs you. Hold it out to help your neighbor, to give protection to a widow, to snatch from harm one whom you see subjected to unjust inslut. Hold it out to God for your sins. The hand is stretched forth; then it is healed. Jerobeam´s hand withered when he sacrificed to idols; then it streched out when he entered God”
När vi står inför Gud, i våra liv idag så är det så lätt att missa när Han talar till oss. Men faktiskt, som för mannen med den förtvinade handen: Kom till den plats där Jesus talar också idag – kom till den plats där du kan sträcka ut din hand och Jesus kan röra vid den. Kom och låt ditt liv få bli berört, och också vara en beröring som ger, Guds liv, Guds helande. När du och jag tar emot från Jesus får också din och min hand räckas ut till andra, så att också Guds löften kan få beröra andra.
Detta är faktiskt något som följt kyrkan, redan från första stund: kärlekens gärningar. När vi får vilodagen som en dag att hämta kraft från Jesus Kristus själv i mötet med Honom själv och Hans församling, då kan också Guds beröring få forma våra möten, våra relationer och vår omsorg om andra.
Tack för att Du skriver ❣️
Tack själv! God bless!