Lukas forsätter med sin biografi över Jesus och nästa avsnitt så fortsätter Jesus att visa upp sin makt och därigenom vem Han är.

12 När Jesus var i en av städerna fanns där en man som var full av spetälska . Mannen fick se Jesus och föll ner på sitt ansikte och vädjade: ”Herre, om du vill, så kan du göra mig ren.” 13 Då räckte Jesus ut handen, rörde vid honom och sade: ”Jag vill. Bli ren!” Genast försvann spetälskan från honom. 14 Jesus befallde honom att inte berätta det för någon: ”Gå i stället och visa dig för prästen och bär fram det offer för din rening som Mose har föreskrivit. Det blir ett vittnesbörd för dem.”
15 Men ryktet om Jesus spreds ännu mer, och stora skaror samlades för att lyssna till honom och bli botade från sina sjukdomar. 16 Men han drog sig ofta undan ut i ödemarken och bad.
(Lukas 5:12-16 SFB -15)

I det föregående kapitlet så citerar Jesus profeten Jesaja, och säger att det handlar om Honom själv: Han har sänt mig
 att utropa frihet för de fångna
 och syn för de blinda,
 att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. Jesus visar nu, återigen något av detta. Här får vi följa med och se e människa som verkligen är i nöd. Den här mannen får nu se, att ryktet om Jesus inte bara är tomma ord. Här kommer Han som är Herrens Smorde, som bereder ut Guds rike, och som när Han berör människor gör de sjuka friska och förkunnar ett nåden år från Herren. Nu står det att mannen var full av spetälska, den genomsyrade honom. Fullt ut. Hans läge var väl närmast hopplöst. Men han faller på knä inför Jesus. Han ber om Jesu hjälp, han gör sin nöd tydlig inför Jesus. Han säger ”om du vill”. Här har vi en nyckel till att förstå Jesus, till att lära sig att lita på Jesus och till att våga komma till Honom med vår egen nöd. Jesus botar den spetälske därför att Han vill.

Spetälska är en obehaglig sjukdom, som dels var smittsam, så att de som hade den fick hålla sig på behörigt avstånd från andra människor, och ropa ut att de kom, så att människor fick en chans att flytta på sig. Men det var också en sjukdom som gjorde den som hade den rituellt oren(också detta rätt så smittsamt). I Moseböckerna fick Israel instruktioner om hur spetälska skulle undersökas, och hur den som hade det inte längre fick ta del i offerkulten kring tabernaklet och senare templet, just på grund av sin orenhet.

Jesus rör den orörbare. Antagligen skulle många studsa till på detta där och då. Kanske kan det ha gått ett sus genom folkmassan kring Honom. Lika lite som vi vill röra vid någon med vinterkräksjukan så vill folk då röra vid den som var smittad av spetälska, men Jesus visar här vad det innebär att Han kommer som Herrens Smorde. Han rör vid den orörbare, och smittas inte. Istället är det just det som Jesus är och har som är smittsamt. Han är Guds Smorde, bärare av Herrens Ande, den som är centrum i och som utbreder Guds rike, och Han vill röra vid och tala till den spetälske mannen. Så gör Han den sjuke frisk, och upprättar honom, gör honom till en den av sitt rike och sin värld. Jesu ger av sin hälsa, så att mannen får det han saknar. Jesus utbreder sitt rike och upprättar den som varit oren. Nu blir han i Jesus en del av Jesu verk. Jesus uppmanar sedan mannen att gå och visa sig för prästerna. Det var dem som kunde förklara den orene ren. Jesus har redan gjort mannen ren, men för att visa vem Jesus är för prästerna får mannen uppgiften att vittna, att peka ut helandet som Guds Smordes verk i världen.

Om vi tar en paus här, så kan vi också se att Jesus själv är den som ger liv idag. Det Han gjorde då sätter spår. Han gör detsamma idag. Han helar, renar och upprättar, Jesus Kristus ger nåd, och förkunnar frihet. Var är du bunden? Var finns din kamp? Vad är vår orenhet? Låt Jesus få säga sitt: ”Jag vill, bli ren” också till dig!
Detta påverkar också hur vi ser på oss själva och varandra. Vi får alla komma till Jesus i bön om att Han ska upprätta och rena oss. Din orenhet är ingenting när Jesus får röra vid den. Då försvinner den. Så låt oss be om detta för oss själva, men också leva så i denna världen. I mötet med den som är eller gjorts orörbar idag, får min händer vara Jesu händer och mina ord vara Hans Ord? Detta är Guds rike i praktiken, att få vara en bärare om vittnesbördet, att få tala Jesu Ord och göra Hans gärningar.

Det blir stor uppståndelse kring Jesus. Men Han söker den inte. Vad prioriterar Jesus? Han drar sig ofta undan och ber, Han håller fokus, Han prioriterar gemenskapen med Fadern och lever i den. Jesus ger också oss ett mönster. Ett bönens livsmönster som formar oss, som präglar oss, och som fyller oss med Andens närvaro. Hur kan vi leva i detta? Lev i bönens rytm. Ha bestämda tider. Be morgonbön och aftonbön, be vid pauser under dagen. Läs Guds Ord. Låt Jesu Ord, mitt i din vardag får tränga in och forma dig. Lev ditt liv i gemenskap med andra kristna. Jesu löften om att vara närvarande är givna till ”där två eller tre” samlas i Hans namn. Kanske finns det inte många kristna omkring dig, men tänk om du ändå, någon gång per vecka kan få be tillsammans med en annan kristen. Detta är inte ett krav, detta är en Guds stora gåva och möjlighet: Jesus Kristus vill låta sitt rike och sin Ande landa i ditt och mitt liv. Vi är den orene som blivit ren när vi vandrar med Jesus.