Jesus KristusFörra bloggposten handlade om att Kyrkan inte är till för sig själv utan för andra, men det finns något som är för oss. Eller rättare: Någon som är för oss. Vi är inte kallade till självförverkligande, till att vara starka och framgångsrika, till att visa oss duktiga för världen runtomkring, men vi är kallade till ett slags Gudsförverkligande, för i dig förverkligar Gud sin stora plan. I Romarbrevet 8:31-35 står det:

31 Vad ska vi nu säga om detta? Om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss? 32 Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än att också skänka oss allt med honom?
 33 Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. 34 Vem är det som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och vädjar för oss. 35 Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd?

Du behöver inte vara ”för dig själv” eller kämpa för dig själv, för Gud är för dig! Han har kämpat för dig på korset, Han har segrat, Han har uppstått, Han har vunnit liv och salighet för oss, och vi är Hans. Tvivlar du? Är du svag och liten i din tro? Känner du att du inte har något att ge? Det är ok. För det är inte din tro eller dina tvivel som frälser, det är Honom som vi tror på det handlar om!

Den största gåvan kommer från Gud!
Han ger oss sin Son, Jesus Kristus ger sitt liv för oss. Tvivla inte på att Gud älskar dig, se på Jesus istället, på korset, på den stora segern, där Gud vinner oss. Fadern älskar dig, ”hur skulle han kunna annat än att skänka dig allt med honom”, det är ju det Jesus på korset visar! Gud öppnar sitt hjärta för oss, blöder för oss, dör för oss, och besegrar döden och allt gör Han för oss!

Ja, vi kan känna oss små, misströsta, förlora hoppet, men det vi har i Jesus Kristus, den enorma gåvan. Så stor är frälsningen!

Där är vår drivkraft
Kyrkans drivkraft ligger därför inte i styrka och makt, i strukturer och byggnader utan i Honom som lagt ner sitt liv för oss. Därför kan Paulus säga att det är hans svaghet han vill skryta med.

Kyrkans liv och kraft kommer ur detta! Ur korset, ur döden och uppståndelsen! Här finns Kyrkans liv och kraft, hos Jesus Kristus. Därför är vägen framåt för Kyrkan, i alla olika riktningar och former som hon kan ta, inget annat än ett sökande efter Kristus och att ge Honom och det Han har gjort vidare till syndare, till svaga, till människor i nöd och mörker. Därför finns det alltid hopp, för det är på denna bekännelse och tro som Kyrkan står, oavsett trender och riktningar. Och Jesus Kristus har bekänt sig till oss på korset! Han har sagt hur mycket Han älskar oss, Han har betalat priset.

Varje reformation av Kyrkan handlar om att återupptäcka vad Jesus Kristus gjort
Kyrkan kommer inte att hitta nya vägar utan Kristus. Väljer vi att gå den vägen så är vi inte längre Kyrka, inte längre Kyriake – ”dem som tillhör Herren”. Då blir vi något annat. Varje reformation är därför en kallelse att mitt i nöden i vår egen tid, mitt i utmaningarna, kampen och frågorna återupptäcka Jesus Kristus, på nytt överlämna oss åt Honom, på nytt ropa till Fadern som redan har gett oss den största gåvan av alla!

Därför kan vägen in i Kyrkans framtid aldrig vara en väg av anpassning till sin samtid som grundinställning, utan anpassning till Jesu seger. Ett liv utifrån vad Jesus Kristus har gjort, utifrån Hans liv som Han ger oss, utifrån Hans heliga Ord och sakrament där Han talar till oss och möter oss, ger av sin helige Ande och förnyar oss. Det är genom den återupptäckten som vi också frimodigt kan dela detta med en värld i nöd, det är genom förbönen för dem i nöd och delandet av vad vi funnit som Kristus kan vandra in i sin värld igen och igen!

Så en uppmaning: Sök Kristus, på nytt, för Sverige, för Svenska kyrkan, för hennes kyrkfolk, ämbetsbärare och sammanhang, för din familj, din församling, ditt sammanhang, den by eller stad där du bor. Vem vet vad som kan hända då? Vad som redan har börjat…

Kan du se Kristus handla i ditt liv? Din församling? Din familj eller orten du bor?

After all: Om Han är för oss vem kan då vara mot oss