Jesus fortsätter sin vandring. Vad är det Jesus visar egentligen i den här texten?

17 En dag när Jesus undervisade satt där fariseer och laglärare som hade kommit från alla byar i Galileen och Judeen och från Jerusalem. Och han hade Herrens kraft att bota.
18 Då kom några män som bar en förlamad man på en bår. De försökte komma in med honom och lägga ner honom framför Jesus. 19 Men när de för folkmassans skull inte fann något sätt att komma in med honom, gick de upp på taket och firade ner honom på båren mellan takteglen, mitt framför Jesus. 20 Jesus såg deras tro och sade: ”Min vän , du har fått förlåtelse för dina synder.”
21 De skriftlärda och fariseerna tänkte: ”Vad är det för en hädare? Vem kan förlåta synder utom Gud?” 22 Men Jesus förstod deras tankar och svarade dem: ”Vad är det ni tänker i era hjärtan? 23 Vad är lättast, att säga: Du har fått förlåtelse för dina synder, eller att säga: Res dig och gå? 24 Men för att ni ska veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, säger jag dig” – och nu talade han till den lame: ”Res dig, ta din bår och gå hem!” 25 Genast ställde han sig upp i allas åsyn, tog det som han legat på och gick hem medan han prisade Gud. 26 Alla blev utom sig av häpnad och prisade Gud, och de fylldes av fruktan och sade: ”Det vi har sett i dag är ofattbart !”
(Lukas 5:17-26)

Mönstret som funnits sedan Jesus trätt fram och börjat undervisa fortsätter. Där Han är samlas skaror av människor. Folk dras till Honom. Nu är även en grupp fariseer och laglärde där. Jesus botar sjuka. Sammanhanget där
detta sker är verkligen speciellt. Jesus är i ett hus. Några kan inte komma in med den man de bär på. Men de ger inte upp. De gör ett hål i taket och firar ner mannen.  

Gud ser inte vad människor ser
Poängen med att Jesus inte först botar mannen utan först förlåter hans synd, är inte att det fysiska är oviktigt. Däremot så pekar Jesus ut vad Han ser i mannens hjärta. Mannens största nöd är det vi kallar för syndanöd. Hans kamp är i första hand en kamp inför Gud. Han kan inte närma sig Jesus på egna villkor. Han ser verkligen både sin nåd och sitt behov av frälsning. Synden är vårt största problem. Jesus kan ju faktiskt säga: Om din hand eller fot förleder dig så hugg av dem. Varför? Jo för att det är bättre att gå stympad in i himmelriket än att med kroppen hel kastas i gehenna. Hur ser vi på detta idag? Kan du se allvaret i mannens nöd? Kan du se allvaret i Jesu prioritering? Kan du se allvaret i mannens kamp? Kan vi idag se att detta också gäller oss? Lägg nu märke till att Jesu syfte inte är att ge mannen en uppsträckning. Det är frälsningen, glädjebudet, förlossningen som Jesus kommer med när Han säger: ”Min vän, du har fått förlåtelse för dina synder”. Jesus gör Honom fri! Jesus ger Honom det ingen annan kan ge!

Jesus – den ende som kan förlåta och hela
Jesus bemöter nu invändningen från dem samlade där, särskilt de lärda. ”Vem kan förlåta synder utom Gud” är en rimlig fråga. Det är bara Gud som kan, eftersom synden i första hand är riktad mot Gud. Synden handlar ju om att inte tro och lita på Herren, att inte älska Honom, inte leva efter Hans vilja. Även min synd mot en annan människa är ett uppror mot Gud, eftersom jag då inte gör det som Herren vill mot min nästa.
Om vi nu ser vad Jesus gör, när Han visar sin makt att förlåta synder genom att göra något som alla kan se. Syndernas förlåtelse kunde ju inte ses på samma sätt som det fysiska helandet kunde.
Jesus helar mannen, och för alla de som är omkring Honom, så blir detta att tecken på att också det första stämde.

”Jesus från Nasaret går här fram…”
”… än som i gången tid. Löser ur vanmakt och synd och skam, ger oss sin kraft och frid. Himmelriket är nära”. Den psalmen sjöng vi i söndags i Hyssna Kyrka, och den är ett härligt vittnesbörd, eller en påminnelse om att det Jesus Kristus gjorde då, det vill Han göra också idag. Jesus går fram i sin församling, där människor i nöd vänder sig till Honom, där vi stannar upp inför Hans Ord, ger det vidare, där vi lovsjunger Honom.
Den här texten är en påminnelse om hur alldeles unik Jesus Kristus är. Gud av Gud, och ändå en av oss, mitt ibland oss för att förlåta synder, hela och upprätta.
Tro inte att den synd du bär på inom dig själv är bortom Jesu hjälp. Tvärt om, till och med det som finns där inne och som ingen annan kan se, det vill Han lyfta av. Kanske kan du och jag också behöva de där vännerna som bär oss till Jesus, som hjälper oss att se Jesus klart och som kan be med oss, leda oss, ha omsorg om oss. Och detsamma gäller omvänt. Också du och jag kan vara en sådan vän som bär någon annan till Jesus. Och till sist: Glöm inte att Jesus verkligen vill göra samma sak idag, som Han gjorde då! Tvivla inte på Hans makt att gripa in också idag. Kom till Honom och upptäck den istället! Ambrosius skriver så här:

But the Lord, wanting to save sinners, shows himself to be God both by his knowledge of secrets and by the wonder of his actions. He adds, ”Which is easier, to say, ”Your sins are forgiven you,” or to say, ”Rise and walk?” In this passage he shows the full likeness of the resurection. Alongside of healing the wounds of body and mind, he also forgives the sins of the spirits, removes the weakness of the flesh, and thus heals the whole person. It is a great thing to forgive people´s sins – who can forgive sins, but God alone? For God also forgives through those to whom he has given the Power of forgiveness. Yet it is far more divine to give resurection to bodies, since the Lord himself is the resurrection.