Upptäckten vem Jesus är och vad Han har gjort är livsnödvändig. Den är inte ett tillval, den är själva grunden. Du och jag behöver Jesus och en frimodig tro på Honom. När fylls den på? Hur växer den? Hur får den näring? Hur ges den vidare? Här kommer ett stycke ur Apostlagärningarna 2:
42 De höll troget fast vid apostlarnas undervisning och vid gemenskapen , brödsbrytelsen och bönerna. 43 Varje själ greps av bävan, och många under och tecken gjordes genom apostlarna. 44 Alla de troende var tillsammans och hade allt gemensamt. 45 De började sälja sina egendomar och ägodelar och delade ut till alla efter vars och ens behov. 46 Varje dag var de troget och enigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och delade måltid med varandra i jublande, innerlig glädje. 47 De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren ökade var dag skaran med dem som blev frälsta.
Den Helige Ande hade precis blivit utgjuten, Petrus hade predikat och många kom till tro och lät sig döpas. Men det intressant jag vill lyfta fram nu är att det inte var färdigt med det. Snarare var det ett startskott.
Utifrån Petrus väckelsepredikan kommer en respons i nya livsvanor, ny gemenskap och fler nyomvända.
Nya livsvanor
I konfirmandundervisning talar man ibland om de fyra B:na. Bibeln, bönen, brödra- och systragemenskapen och brödsbrytelsen. Kyrkan får redan från början ett grundmönster som sedan följt henne. Apostlarnas undervisning om Jesus har vi ju kvar. Vi kallar den bara inte apostlarnas undervisning så ofta. Vi kallar den Nya Testamentet. Bönen var ju inget nytt i förhållande till det judiska som fanns innan, antagligen var det en blandning av böner från psaltaren och ”fritt formulerade” böner(Jfr Apg 3:1 och 4:24ff). Brödra- och systragemenskapen tog sig inledningsvis formen av egendomsgemenskap. Det verkar ha varit olika både i församlingarna på Bibelns tid och genom kyrkans historia men en församlingsgemenskap där man levt tillsammans med varandra, bidragit och delat livet med varandra har alltid varit en del av Kyrkans DNA. Brödsbrytelsen var en term för nattvardsfirandet. De firade den måltid som Jesus gett dem, och också detta har Kyrkan fortsatt med. Vi firar Jesu offer, tar emot Hans kropp och blod och lovsjunger Jesus för vad Han gjort för oss.
Jag skrev om Kyrkans DNA ovan, och här kan vi verkligen tala om det. Det går djupare än tycke och smak. Detta är vår identitet: Ett liv format kring vem Jesus är, där våra vanor och våra församlingars liv faktiskt är formade av detta mönster. Längtar du efter att din tro ska växa? Längtar du efter ”mer Jesus”, att tydligare få se vem Han är? Allt finns här, i församlingens liv! I Guds Ord, i bönen, i gemenskapen och i mässan. Omvändelsen som inledde detta handlade om att människor fick se vem Jesus var. Sedan gick de in i det här livet. Så vill du leva med Jesus, börja då anpassa dina vanor efter det!
Ny gemenskap
Gemenskapen har jag redan nämnt, men den är värd att lyfta ut särskilt, för vad var det som hände i den första församlingen? När de levde tillsammans i bön, när de hade allt gemensamt? Jo de började bry sig om varandra. Var och en fick det de behövde, utifrån sina behov!
Vad händer när vi börjar ta gemenskapen på allvar? Dels upptäcker vi att vi behöver gemenskapen. Inte bara med Herren utan också med varandra! De träffades varje dag i templet, men också hemma hos varandra. Både offentligt och mer privat. Det här kan vi också behöva fundera över. Hur tar detta sig uttryck idag? Hur kan du leva i den här gemenskapen? Söndagens gudstjänst är en viktig del av detta, men vi behöver också få möjlighet att prata med varandra i lugn och ro. Är du inte med i en hemgrupp, eller bibelstudiegrupp eller liknande så gå med i en. Vi behöver varandra, att samtala, stött, och uppmuntra varandra!
Nyomvända
Och Herren ökade var dag skaran med dem som blev frälsta avslutar Lukas(som skrivit apostlagärningarna) detta stycket. Märk väl: Det var inte församlingen som skapade detta. Det var Herren. De fick gå in i ett liv format av Honom. Om någon i din bekantskapskrets vill bli kristen, vart tar du med den personen då? Gudstjänsten är en del, en gemenskap en annan del, undervisning en del och så vidare. Att bli en kristen handlar om att omvända sig till Jesus och att låta sitt liv formas av honom. Tron väcks genom att få höra budskapet om Jesus och omvända sig till Honom, men livet som kristen, att bli kvar i tron, att växa i frimodighet och komma vidare till ett helt liv med Jesus, det måste också innebära att den Helige Ande får forma våra liv till heliga vanor, till liv som genom våra vanor och prioriteringar faktiskt vittnar om att Jesus kommit in där.