De tog emot ordet med stor beredvillighet och forskade dagligen i skrifterna för att se om allt detta stämde. (Apostlagärningarna 17:11 B2000)
Det är vad som skedde när Paulus kom till Berea och predikade. När de som tillhörde den judiska synagogan fick höra budskapet så var det liksom både nytt och efterlängtat på samma gång. De var judar, alltså väntade de på Messias, men detta med Jesus som kallades Kristus var något nytt för dem. De ville veta och gick till källan: Guds uppenbarelse. För dem var det Gamla testamentets böcker, ibland sammanfattat med termerna ”Lagen och profeterna”.
De läste alltså Bibeln, fast vi idag har en större Bibel, exempelvis Apostlagärningarna så vi kan läsa om de kristna i Berea, och evangelierna och breven så vi kan få höra evangeliet.
Och samma sak som de gjorde då är en möjlighet också för oss idag! Även idag kan vi forska, undersöka, gå igenom materialet. Det kristna rådet till den som vill förstå Bibeln är egentligen att se dess egen huvudsak: Vad är Bibelns ärende? Bibeln har som ärende att få oss att lära känna Gud, och då är det alltså Jesus Kristus som är huvudbudskap.
Vad kan vi då lära av de kristna i Berea?
1. De sökte efter Kristus!
De hörde Paulus undervisning, men gick sedan vidare, undersökte: Stämmer detta med vad Gud har visat tidigare. Jesus Kristus är det självklara huvudämnet i Nya testamentet, men som kristna hävdar vi att detta gäller precis lika mycket för Gamla testamentet. Jesus kan ju själv säga att lagen och profeterna vittnar om Honom, Han är själv i dess fokus. Den kristna kyrkan läser alltså Bibeln Kristologiskt, dvs utifrån löftena om Messias som skulle komma, och utifrån evangeliet: Jesus Kristus, Messias som har kommit och som ska komma tillbaka. ”De gamle” sa att man skulle läsa Bibeln i frälsningsavsikt, alltså för att få svaret på frågan ”Hur ska jag bli räddad/frälst?”. Det är att söka efter Kristus!
2. De läste tillsammans!
Så gör även kyrkan idag. Gå till en svenskkyrklig Gudstjänst så kommer du att märka hur mycket som är uppbyggt kring Bibeln. Antingen omformulerat som böner eller i textläsningarna, predikan och trosbekännelsen.
I en mening läser vi också tillsammans med alla kristna i alla tider. När jag läser Apostlagärningarna, så kan jag se vad Luther, eller Augustinus, eller andra personer i kyrkan lyft fram. M a o, de hjälper mig att förstå.
Vi kan också läsa tillsammans i böne- eller bibelstudiegrupper, eller bara prata om Bibelstycken två och två. Kristen tro handlar om gemenskap med Gud och varandra, och kanske behöver vi då återupptäcka något av den känsla som de kristna i Berea hade.
3. Det gav effekt!
Den som söker han finner säger Jesus i Bergspredikan, och detta gäller också när vi söker Gud i Hans Ord. Så här säger versen efter ovanstående vers i Apostlagärningarna:
12Många av dem kom till tro, liksom åtskilliga ansedda grekiska kvinnor och män.
Det är faktiskt i detta fallet inte resan som är målet, vi läser Bibeln för att finna Kristus, få näring för tron, få liv och den helige Ande från Gud. Bibeln är till för att vi ska nås av Guds tilltal.