Jag vet, det är inte den roligaste titeln på blogginlägg, men detta med vad man tror att det karismatiska väckelsen eller rörelsen handlar, som den inte alls gör, det är faktiskt inte alls oviktiga frågor. Så här kommer missförstånd nummer två:
”Det handlar bara om extas, man får inte tänka om man ska kunna tro på det där!”
Tyvärr tror jag att detta missförstånd, eller snarare denna vanföreställning ära rätt så vanlig: Ska du vara en karismatisk kristen, ska du profetera, tala i tungor, be om helanden, då måste du vara en extatiker, du måste sluta tänka, sluta analysera, och framför allt så måste du sluta ta hänsyn till olika vetenskapliga påståenden…
Tror du att det är så?
Jag vill här tydligt understryka: Nej, det är inte så. Gud skapade hela oss, också våra intellekt. Du får använda de gåvor Gud har gett dig, du får tänka och reflektera, du får fråga varför, hur, vad gör vi nu, och så vidare.
Snarare så menar jag att detta att tro på den Helige Andes möjligheter att gripa in idag verkligen är en logisk slutsats utifrån vad Bibeln berättar. Jesus lovar oss att vi ska få kraft när den Helige Ande kommer över oss, och att den Helige Ande, Sanningens Ande ska vägleda oss in i hela Sanningen. Den Helige Andes verksamhet kan därför inte stå i motsats, vare sig det som sker i själ eller kropp eller ande, mot detta att vi förstår, tar till oss och reflekterar över Sanningen.
Däremot tror jag att det kan finnas en frestelse eller undanflykt: ”Jag är faktiskt en tänkande människa, därför kan jag inte tro på något sådant som att Anden skulle göra sånna saker idag!” Det är något annat, ett slags andligt högmod av typen: jag vet minsann bättre. Att vi däremot frimodigt undersöker, är nyfikna, och också litar på att Guds gode Ande verkligen vill gripa in i våra liv och sammanhang idag, det är ingen motsats till att också vara en tänkande och reflekterande människa. Ett principiellt viktigt Bibelställe är vad Jesus säger i Matt. 22, Jesus själv räknar med att människans kärlek till Gud också innefattar vårt förstånd. Älska Herren med hela vårt förstånd:
Fariseerna hörde att Jesus hade gjort sadduceerna svarslösa och samlades kring honom. En av dem, en laglärd, ville sätta honom på prov och frågade: ”Mästare, vilket är det största budet i lagen?” Han svarade: ””Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.” Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: ”Du skall älska din nästa som dig själv.” På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.” (Matteusevangeliet 22:34-40 SFB98)
Nej det är inte så. Jag är ingen profet, jag talar inte i tungor (fast det är inte riktigt sant – det har hänt – i ensamhet i bön), men jag känner att Gud har gett mig helig ande och som visar sig för mig på många sätt. Att vara Karismatisk betyder inte för mig att jag måste synas och höras eller inte tänka själv, det betyder att jag är fylld av Guds ande och använder mina gåvor på det bästa sätt jag kan.
Tror det du skriver är viktigt! En viss typ av ledarskap i karismatiska sammanhang har hävdat att man inte får ifrågasätta. Det tror jag lätt blir sekteristiskt.
Tvärt om vill ju Jesus att vi ska använda våra hjärnor och hjärtan. Sen tror jag att det är helt rätt, fokus ska inte ligga på mig och att jag ska synas, utan på Jesus och att ”han ska bli större”!