Eller på latin ”Credo ut intelligam”. Jag tror personligen att många idag inte förstår kraften i tron. Vi har varit inne på sanningsfrågan, eller sanningsanspråket redan, och egentligen ligger detta jag skriver här i linje med samma tanke. Tron ger en tolkningsram till tillvaron. Detta bygger givetvis på sanningsfrågan, att tron verkligen och faktiskt är sann, att Jesus Kristus verkligen har uppstått exempelvis. Utifrån tron och bekännelsen, fides quæ, så förstår vi våra liv.
För att illustrera hur detta spelar roll i praktiken, så tittar vi på den Niceanska trosbekännelsen:
Fadern
Den första artikeln handlar om Fadern som skapat oss och älskar oss:
Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är;
Alltså jag tror att det finns en skapare, att Han, precis som Jesus säger är en god Fader som längtar efter att göra oss till sina barn.
Jag tror alltså också att alla människor som finns till gör det för att Fadern vill det!
Sonen
Den andra artikeln handlar om Jesus Kristus, Guds Son, vår frälsare:
och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den Helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa; som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände;
Här beskrivs det största som skett i världens historia. Han som är Gud av Gud, Ljus av Ljus, sann Gud av sann Gud som det hela handlar om gör något otroligt: som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen . För oss, för människans skull blev Han en av oss!
Detta är inte ”av enbart akademiskt intresse”, inga spetsfundigheter!
Jesus kommer till oss för vår salighets skull! För att frälsa oss, ge oss nytt liv. Därför är det också bara det ”frälsningshistoriska” som beskrivs. Den evige Guden föds i mänsklig gestalt, den evige Sonen, blir jungfru Marias son, korsfästs, dör och uppstår och ska komma åter och döma världen. Han ger frälsning! Han ger nytt liv!
Här finns alltså hopp! Idag! För Jesus har segrat!
Den Helige Ande
Jesus har också sänt oss Anden, Hjälparen. Var och en som tror gör det genom Anden. Han verkar i Kyrkan idag, inspirerar, talar och griper in:
och på den Helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras, och som har talat genom profeterna;
och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka.
Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. Amen.
Två saker: Den Helige Ande verkar ännu idag i sin Kyrka. Därför bekänner vi också kyrkan, dopet och syndernas förlåtelse!
Anden för också oss som tror mot historiens mål, den nya skapelsen, där ingen synd och ondska kommer att finnas!
Som kristna kallas vi att dela detta liv så att ännu fler kan befrias från synd, återförenas med Gud och börja ett nytt liv, men också göra det som är gott, rätt, barmhärtigt, som en försmak av den värld som en dag skall komma, som vi bekänner som den tillkommande världens liv.
Som avslutning kan jag bara säga att jag hoppas jag på något sätt lyckats visa att bekännelsen hör ihop med livet, ger riktning, frimodighet, handlingskraft. Tron är förutsättningen för ett nytt liv, här och i evighet.
Fortsättning följer…