4 Comments

  1. Intressant läsning. Tack!

    Roligt och uppmuntrande med lite fokus på kyrkans huvudsymbola. Anders Piltz vackra beskrivning av dogmerna som kristaller genom vilka de gudomliga ljuset bryts fick mig att tänka på det som Dorothy Sayers skriver i sin lilla text ”The greatest drama ever staged” – att det är bristen på dogma som gör kyrkan trist inte dogman i sig.

    Finns här om du inte läst den.

    /Tomas

    • Johan Danz

      Tack Tomas! Spännande länk också. Jag har hört uttrycket ”The Greatest Lovestory ever told” om Bibeln och tron, men inte detta. Hinner nog inte läsa den idag, men det verkade väldigt intressant, och jag tror egentligen att det är det perspektivet vi bör ha när vi studerar både Bibeln och teologin. Egentligen är det ju inte så svårt att ryckas med i ”det största dramat” om man väl börjar fundera kring det, och jobba med det!

  2. Ja det är fantastiskt vackert skrivet av Piltz. Jag tolkar honom så att de katolska dogmerna är objektiva. En katolik ska tro på jungfrufödelsen, punkt!

    …men det finns ingenting som säger att de måste tolka den likadant 😉

  3. Johan Danz

    Jo det är ett starkt citat. Sen menar jag att det är ofrånkomligt att hela kyrkan, inte bara den romerska, genom sin bekännelse gör ett sanningsanspråk. Även jag som evangelisk kristen/Svenskkyrklig, ställa inför denna tron.
    Det är också en utmaning till oss. För min del blir det obegripligt att kalla Jesus för Guds Son om han inte avlades av den helige Ande eller uppstod från de döda. Om de sakerna är sanna är han värd att tro på och följa. Därför är sanningsfrågan otroligt viktig, objektiviteten om vi så vill.

Kommentera