Utifrån tanken på den allmänna och den särskilda uppenbarelsen som jag nämnde i ett tidigare inlägg så är teologins uppgift att utlägga vad Guds Ord egentligen säger. Vi utlägger alltså vad Gud har gjort, och vem Han är, så som Han presenterar sig i sin självuppenbarelse: Bibeln. Här talar alltså Gud.
Om nu den kristna teologins mål är att lära känna Gud, älska och lyda Honom, då är också det viktigaste en kristen teolog kan göra att lyssna in Guds Ord!
Sola scriptura
Det är alltså Bibeln som har den yttersta auktoriteten. Skriften allena kan avgöra vad som är sant om Gud. Det är alltså den kristna teologins uppgift att studera Guds Ord. Detta gör vi givetvis tillsammans med den kristna kyrkan genom historien, kristen tro är inte individuell i bemärkelsen att varje kristen i varje generation, själv måste konstruera tron, tvärt om, den kristna tron är den tro som ”en gång för alla har överlämnats åt de heliga”.
Det är denna tro som Gud ger oss genom sitt Ord. Och Ordet talar till oss först och främst om vem Gud är, Fadern och Sonen och den helige Ande, och framför allt så visar Sonen, Jesus Kristus, för oss vem Gud är.
1I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. 2Det fanns i begynnelsen hos Gud. 3Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. 4I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. 5Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.
…
9Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen. 10Han var i världen, och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. 11Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. 12Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn, 13som har blivit födda inte av blod, inte av kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud.
14Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning. 15Johannes vittnar om honom och ropar: ”Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig går före mig, ty han fanns före mig.”
Så här presenteras Jesus alltså av evangelisten Johannes, i Joh 1:1-5 och 9-14. ”Ordet var Gud … Och Ordet blev människa”. Därför kan vi bara hålla med Martin Luther: Kristus är Bibelns kärna och stjärna. Det är Honom det handlar om, och om oss.Så om teologin alltså handlar om att lära känna Gud, tillbe och älska Honom, så är det också tydligt att det då är ett ansikte som träder fram. Jesu ansikte, Guds Son, eller bara Sonen.
Teologi leder till Kristus
Sola scriptura, att det bara är Bibelns innehåll som kan vara slutgiltig auktoritet i lärofrågor, leder oss alltså fram till Solus Christus. Endast Kristus. Bara Kristus kan frälsa oss, bara Kristus kan ge nytt liv. Det är Guds Son, Jesus Kristus som är Guds stora budskap till oss. I Honom finns frälsningen, livet, saligheten. Det är i Honom som Kyrkan har sitt existensberättigande. Därför är också detta teologins och kyrkans huvudärende att allt mer lära känna vem Jesus är och dela med sig av detta! Därför beskrivs också Sonen och det Han gjort på följande sätt i den Augsburgska bekännelsen:
1] Vidare lära de, att Ordet, det vill säga Guds Son, antagit mänsklig natur i den saliga jungfrun Marias liv, 2] så att de två naturerna, den gudomliga och den mänskliga, oupplösligt förenade i personens enhet, äro en enda Kristus, sann Gud och sann människa, född av jungfru Maria, verkligen pinad, korsfäst, död och begraven, 3] för att han skulle försona Fadern med oss och vara ett offer icke allenast för arvskulden, utan även för alla människornas verksynder. 4] Han nedsteg ock till dödsriket och uppstod i sanning på tredje dagen, uppsteg därefter till himmelen för att sitta på Faderns högra sida och regera i evighet och råda över alla skapade varelser, helga dem, som tro på honom, 5] i det att han sänder den helige Ande i deras hjärtan, vilken skall leda, trösta och levandegöra dem samt försvara dem mot djävulen och mot syndens makt. 6] Denne Kristus skall ock i uppenbar måtto igenkomma till att döma levande och döda, o.s.v. enligt den apostoliska trosbekännelsen.
1] Vidare lära de, att människorna icke kunna rättfärdiggöras inför Gud genom egna krafter, egen förtjänst eller egna gärningar, utan att de rättfärdiggöras utan förskyllan för Kristi skull genom tron, 2] när de tro, att de upptagas i nåden och att synderna förlåtas för Kristi skull, vilken genom sin död åstadkommit tillfyllestgörelse för våra synder. 3] Denna tro tillräknar Gud som rättfärdighet inför honom, Rom. 3 o. 4.
Teologi, att lära känna Gud, blir alltså Kristologi. Jag får se in i Jesu ansikte, upptäcka den Gud som älskar mig, som gett mig sin Son, som gjort mig rättfärdig, som ger mig ett nytt liv, som skapar kyrkan som gemenskap. Här kanske vi också kan börja ana varför teologi hör ihop med tillbedjan! Jag lovsjunger den Gud som gjort detta för mig, vi som kristna, och som Kyrka jublar över Jesus Kristus, och lever i kraft av vad Han gjort! Eller med Johannes ord i Joh 20:
30Också många tecken som inte har tagits med i denna bok gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn. 31Men dessa har upptecknats för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds son, och för att ni genom att tro skall ha liv i hans namn.
Fortsättning följer…