När Jesus bett färdigt kommer Judas och en folkhop för att gripa Jesus.
Medan han ännu talade kom där en folkhop. Han som hette Judas, en av de tolv, ledde dem, och han gick fram till Jesus och kysste honom. Jesus sade till honom: ”Judas, förråder du Människosonen med en kyss?” När de som stod kring Jesus såg vad som skulle hända, frågade de: ”Herre, skall vi slå till med svärd?” Och en av dem högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat. Men Jesus sade: ”Låt det vara nog med detta!” Och han rörde vid hans öra och helade honom. Sedan sade Jesus till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste, som hade kommit emot honom: ”Som mot en förbrytare har ni gått ut med svärd och påkar. Trots att jag dagligen har varit bland er i templet, har ni inte gripit mig. Men detta är er stund och nu råder mörkrets makt.” Då grep de Jesus och förde honom till översteprästens hus. Petrus följde efter på avstånd. Mitt på gården tände de upp en eld och slog sig ner, och Petrus satte sig mitt ibland dem. En tjänsteflicka, som fick se honom sitta vid elden, betraktade honom noga och sade: ”Den där mannen var också med honom.” Men han nekade: ”Nej, kvinna, jag känner honom inte.” Strax därefter fick en man syn på honom och sade: ”Du är också en av dem.” Men Petrus svarade: ”Människa, det är jag inte.” Ungefär en timme senare var det en annan som bestämt försäkrade: ”Visst var den där mannen med honom. Han är ju galilé.” Men Petrus sade: ”Människa, jag förstår inte vad du menar.” Och genast, medan han ännu talade, gol tuppen. Då vände Herren sig om och såg på Petrus. Och Petrus kom ihåg vad Herren hade sagt till honom: ”Innan tuppen gal i natt, skall du tre gånger förneka mig.” Och han gick ut och grät bittert. (Lukasevangeliet 22:47-62 SFB)
Idag tänkte jag bara skriva något om de sista raderna. Petrus vet nog egentligen att han sviker Jesus, men sveket har en punkt när allt blir synligt. Petrus hör tuppen gala, sedan möts hans blick med Jesu blick.
Där är han helt avslöjad. De runtomkring är ”borta” nu, de spelar ingen roll längre. Han har svikit. Han har gjort det han lovade aldrig skulle ske. Så när Jesus ser på honom så ser Han igenom Petrus. Sveket, de mentala ursäkterna. Jesus ser igenom.
Men Han står ju just där Han står för Petrus, och för oss, ”för dina synder och mina”. Petrus vet det inte en, men han kommer att se det.
Jesus står där för oss. Var därför inte rädd för avslöjandet! Genom Jesus finns det hopp för dig!
Det här får alltid mina ögon att tåras. Jag kan känna Petrus förtvivlan, han har svikit den han älskar. Jag förstår att han grät bittra tårar. Och så får det mig att tänka på hur många gånger Jesus vänt sig om och tittat på mig. Och ändå älskar han mig.