Dag #28 Han måste bli större och jag mindre

Johannes döparen säger så här i Johannes 3:

Ni kan själva vittna om att jag sade: Jag är inte Messias. Jag är sänd framför honom. Brudgum är den som har bruden. Men brudgummens vän, som står där och hör honom, gläder sig innerligt över brudgummens röst. Den glädjen har jag nu helt och fullt. Han måste bli större och jag mindre. (Johannesevangeliet 3:28-30 SFB)

Här göms bönens hemlighet, längtan efter Jesus, att Han allt mer ska bli allt i mitt liv, mig. Johannes beskriver det som en bestmans glädje vid ett bröllop. Han fortsätter: Han måste bli större och jag mindre.
Egentligen är det denna längtan efter mer av Jesus som är bönens yttersta drivkraft!
Vi har samma sak i psalm 281 i psalmboken:

1. Mer helighet giv mig,
mer mildhet, o Gud,
mer sorg över synden,
mer lust för ditt bud,
mer tjänande kärlek,
som ej söker lön,
mer tro på min Jesus,
mer kraft i min bön.

2. Mer tacksamhet giv mig,
mer saktmodigt sinn´,
mer iver att söka
din ära, ej min,
mer smärta med Jesus,
mer fröjd av hans tröst,
mer styrka att lida,
mer frid vid hans bröst.

3. Mer tålamod giv mig,
mer salighetshopp
att frigjord från världen
mot målet se opp.
Mer uthållig gör mig,
på frukter mer rik,
mer redo för himlen,
mer, Jesus, dig lik.

”Jesus, jag längtar efter dig”, det är bönens grundton. Hur ser det ut i våra liv? Längtar vi efter Jesu närvaro, kraft, frälsning och liv i våra liv? Jag tror att det är viktigt att våga dela denna längtan med varandra, samtala om sånna saker och också att vi ber tillsammans om Jesu liv och närvaro mitt i våra liv, mitt i kampen och nöden. Där kan vi också få uppleva hur bönen gör skillnad.