Jesus säger alltså, som jag också skrev igår:
7 Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. 8 Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. 9 Vem bland er ger sin son en sten, när han ber om bröd, 10 eller en orm, när han ber om en fisk? 11 Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom. Matt 7:7-11
Jesus uppmanar till ett liv i bön, tillbedjan och lovsång. Paulus talar på samma sätt. En fördjupning och en nyupptäckt av evangeliet hänger alltså ihop med vad Jesus säger: Vi uppmanas att be, söka och bulta, och vi uppmanas att göra det i tro på att vår himmelske Fader inte är en ond far, utan en god pappa som älskar sina barn, som vill gripa in och som är klippan vi kan kasta oss på, bygga våra liv på!
Paulus uppmanar Timoteus på samma sätt, i 1 Tim. 2:
1 Först av allt uppmanar jag till bön och åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor, 2 för kungar och alla i ledande ställning, så att vi kan föra ett lugnt och stilla liv på allt sätt gudfruktigt och värdigt. 3 Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare, 4 som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen. 5 Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, 6 som gav sig själv till lösen i allas ställe. Detta vittnesbörd skulle framföras när tiden var inne, 7 och för detta vittnesbörd har jag blivit satt till härold och apostel – jag talar sanning och ljuger inte – till hedningarnas lärare i tron och sanningen.
Varför är det då meningsfullt att be? Vad säger Paulus här? Jo, även han lyfter fram Guds goda vilja gentemot mänskligheten! Gud vill din frälsning, vill det som är gott för dig! Detta är den kristna trons vittnesbörd, och det är till Honom vi bjuds in! ”Gud vår Frälsare!”
Därför är det också i bönen som kyrkan kan börja älska Gud. När vi söker Honom, lär vi känna Honom, möter Honom och tillber Honom. Därför kan vår relation md Gud inte djupna utan bön. Där kan jag upptäcka vem Jesus är, vem Fadern är, vem Anden är och uppfyllas med tro och glädje över hur stor Gud är mot mig.
Följande bön ur Oremus grep tag i mig, jag tycker den är fantastisk:
O Gud, jag tillber dig:
du Vishet, som tänkt mig, du Vilja, som avsett mig,
du Allmakt, som skapat mig, du Nåd, som upphöjt mig,
du Stämma, som kallar mig, du Ord, som talar till mig,
du Godhet, som berikar mig, du Försyn, som leder mig,
du Barmhärtighet, som förlåter mig, du Kärlek, som omsluter mig,
du Ande, som ger mig liv, du Frid, som uppfyller mig,
du Helighet, som förvandlar mig
så att jag inte söker min vila i något annat än dig.
O Gud, jag tillber dig.
Detta är trons upptäckt, detta är trons bekännelse: I Bibeln, i Kyrkan, i mitt liv har jag funnit Honom som älskar mig, som frälst mig, som vunnit mig! Eller rättare: Han har funnit mig. Honom tillber jag därför! Han är den som vill att jag ska finnas, som skapat mig, älskar mig, frälser mig och vill ge det samma till alla människor! ”Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare, som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen.” Vill vi vårt eget livs förnyelse och kyrkans förnyelse i vår tid, så är det också en kallelse att upptäcka bönen på nytt! Att på nytt söka Honom som älskat oss först, som gett sin Son för oss, som är den gode Fadern!