”I kejsar Tiberius femtonde regeringsår, när Pontius Pilatus var ståthållare i Judeen, Herodes landsfurste i Galileen, hans bror Filippus i Itureen och Trachonitislandet och Lysanias i Abilene, och när Hannas och Kaifas var överstepräster, då kom Guds ord till Sakarias son Johannes i öknen. Han gick ut i hela området runt Jordan och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse, som det står skrivet i boken med profeten Jesajas ord: En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom! Varje dal ska fyllas, alla berg och höjder sänkas. Det krokiga ska rätas, ojämna vägar ska jämnas. Och alla människor ska se Guds frälsning. Han sade nu till folket som kom ut för att döpas av honom: ”Huggormsyngel! Vem har visat er att ni ska fly den kommande vredesdomen? Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och börja inte säga inom er: Vi har Abraham till far. För jag säger er att Gud kan väcka upp barn åt Abraham ur dessa stenar. Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt huggs bort och kastas i elden.” Folket frågade honom: ”Vad ska vi då göra?” Han svarade dem: ”Den som har två tunikor ska dela med sig till den som ingen har, och den som har mat ska göra på samma sätt.” Även tullindrivare kom för att bli döpta, och de frågade honom: ”Mästare, vad ska vi göra?” Han svarade dem: ”Kräv inte mer än vad som är bestämt.” Även soldater frågade honom: ”Och vi, vad ska vi göra?” Han svarade dem: ”Pressa inte pengar från någon med våld eller lögn, utan nöj er med er lön!” Folket gick där i förväntan, och alla undrade i sina hjärtan om inte Johannes kunde vara Messias. Johannes svarade dem allesammans: ”Jag döper er med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag, och jag är inte ens värdig att lossa remmen på hans sandaler. Han ska döpa er i den helige Ande och eld. Han har sin kastskovel i handen för att rensa sin tröskplats och samla in vetet i sin lada. Men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar.” Med många andra ord förmanade han folket och förkunnade evangeliet för dem. Men landsfursten Herodes blev tillrättavisad av Johannes för sitt förhållande med sin brors hustru Herodias och för allt annat ont som han hade gjort. Då lade Herodes till allt det andra att han dessutom satte Johannes i fängelse.”Lukasevangeliet 3:1-20 SFB15

I bloggbibelskolan har vi nu kommit fram till Lukas 3:1-20. Detta är steget innan Jesus träder fram och börjar sin offentliga gärning. Det första steget är att Lukas än en gång betonar att detta är en historisk händelse. Lukas räknar upp kejsaren, ståthållaren, olika landsfurstar och överstepräster. Lukas betonar att detta är en historisk händelse, en händelse som faktiskt skett i ett verkligt historiskt sammanhang. Detta ger oss som kristna en ingång till hur vi ska ta detta till oss. Detta är något som verkligen skett, och den inbjudan evangeliet ger, ger den utifrån konkreta och verkliga händelser som Gud gjort genom sin Son Jesus Kristus. Därför är det viktigt att våga se detta inte bara som andliga sanningar som flyter runt i ett vakuum eller allmänna tankar och funderingar om hurdan ”gud” kanske kunde vara. Istället visar sig Gud, genom sin älskade Son, mitt i världen, som kött och blod och både han och vägröjaren kommer fram offentligt och predikar mitt i historien, bland verkliga människor och kallar oss in i Guds rike.

Nu får vi här möta fyra olika personer eller grupper som finns i den här texten. Den första är Johannes döparen själv, den andra de som hör honom, den tredje är Jesus Kristus, som Johannes röjer vägen för, och den fjärde är Herodes.

1. Johannes döparen

Johannes träder fram, inte för att han känner det, utan för att Guds Ord kom till honom i öknen. Lägg märke till att Johannes redan ställt sig till Guds förfogande. Han finns på en mötesplats med Gud, nämligen öknen. Öknen är den plats som Israels folk förs till när de befrias ur slaveriet. De leds av Gud ut i öknen för att Han ska kunna tala till dem, liksom till Moses före dem, då Herren visade sig i den brinnande busken. I öknen får de uppenbarelsen, Herren talar till dem, ger dem buden, ger dem manna att äta, lär dem att lita på sin Gud.

Johannes har redan tagit kallelsen på allvar att bereda vägen för Herren, göra plats för Honom. Han är i öknen och lyssnar till Gud. 

Den första utmaningen idag är: tar du dig tid att stanna upp i ”öknen”. Har du tid och plats, praktiskt och konkret, för bön, för att läsa Guds Ord, för att fyllas av Hans Ande, för att lyssna och ta emot, för att fira Gudstjänst? Har du inte plats för detta i din vardag, så gör plats. 

I Johannes uppfylls nu kallelsen att bereda plats för Herren. Han börjar predika offentligt, och döpa i floden Jordan. När Johannes predikar så varnar han för att leva utan Gud eller mot Guds vilja, och han kallar till omvändelse och dop. En nyckelförklaring att förstå Johannes budskap är: bär frukt. Johannes säger att det inte handlar om att bara ha rätt släktkopplingar, eller att vara Abrahams ättlingar. Bär vi den frukt Gud vill. Detta är en nyttig fråga att ställa sig, och om du och jag ställer den idag, vad får vi då för svar?

Tror vi på Jesus? Lyssnar vi på Honom? Älskar vi som Han först älskat oss? Vänder vi andra kinden till? Använder vi likt den tidens soldater vår makt till att förtrycka? Använder vi våra resurser till Guds goda vilja?

2. Folket

Det prat folk till Johannes. Men Johannes stryker inte direkt medhårs, istället avslöjar han hyckleri och ogudaktighet. Hur reagerar folket? Detta är ett tecken på att de verkligen har blivit dragna dit av Gud själv, nämligen att de ställer frågan: ”Vad ska vi göra?” ungefär som på den första kristna Pingstdagen, när folkmassorna reagerar på apostlarnas predikan. Här finns en parallell, för de vill veta, hur ska vi få frid med Gud. 

En fråga till oss är: hakar vi upp oss på saker. ”Jag vill inte kallas för syndare, det är ju ändå 2016”. Men Guds Ord kallar oss faktiskt till ett omvärderande av våra liv. Om Jesus är Herre och frälsare, då kan inte jag också vara det, och då är denna frågan nödvändig. Så kom till Guds Ord och ställ frågan.

3. Messias

Många trodde att Johannes var Messias, men det är han inte. Istället pekar han fram emot Messias. Jesus Kristus är den som döper i Helig Ande och eld. Han är den som dömer, och frälser. Johannes pekar alltså vidare. Han kan själv bara kalla till dopvattnet och omvändelsen, undret måste göras av Jesus Kristus själv. Jesus behöver få döpa dig i Ande, få frälsa dig genom att ta den eld som skulle drabbat dig. Så titta vart Johannes pekar och gå dit!

Detta är viktigt för oss att se, och att omvärdera våra liv utifrån. Omvändelsen handlar just om detta att vända oss bort från oss själva till den som Herren sänt till oss. Men inte bara det utan att faktiskt våga ta emot det som Han ger oss. Du och jag behöver räddas, att Han tar på sig elden. Du och jag behöver den Helige Ande, att få fyllas av Honom, av Hans kraft, liv och nåd och Hans gåvor.

4. Herodes

Här får vi se den andra sidan. Jesus tas inte emot av alla som lyssnar på Honom, och så var det också med Johannes döparen, och med många som predikat Jesus och omvändelsen till Honom genom tiderna.

Vad händer då när Johannes döparen blir avvisad av Herodes. Johannes avslöjar Herodes synd. Men han ställer inte frågan ”Vad ska jag göra?” utan pratar maktspråk. Johannes sätts i fängelse och så börjar Herodes göra sitt hjärta hårt. 

Den varning dettainnebär är att vi kan stänga våra hjärtan för Jesus, för Guds rike, och för Herrens röst. Stäng inte ditt hjärt, gör inte dig själv hård gentemot Gud och Hans församling, motHans Son och Hans Ande. Lyssna istället, ta emot och låt dig formas, frälsas, förnyas. När Gud talar till dig så är det ju för att Han vill att du ska lyssna och ta emot Hans liv.  
Kallelsen att omvända oss, omvärdera och tro på Jesus är stor. Lyssna in den och se vart Johannes pekar. Jesus är din frälsning.