Det vi bekänner om Gud är en inbjudan till ett liv tillsammans med Gud, och det har jag de senaste blogginläggen försökt att visa på. Egentligen är jag i den här bloggposten ute efter följande: Bekännelsen till Jesus Kristus formar våra liv, inspirerar till nya prioriteringar och nya val i olika livssituationer. Här tänkte jag nämna några exempel:

Genom att Jesus kommer in i våra liv blir Hans Ord viktigt
Det har varit ett tydligt mönster i Kyrkans liv i alla tider. Från läsningarna i Gudstjänsten, där GTs profeter lästes, apostlarnas brev och evangelierna, till undervisningen som funnits i kyrkan i olika tider, där Guds Ord utlades, eller olika veckogudstjänster där man kunnat stanna upp inför Guds Ord. Kyrkan har också fört med sig ett utbildningsväsende, inte minst för att kunna ta del av Guds Ord.

Formerna har skiftat men längtan efter Guds Ord, efter undervisning, efter fördjupning har varit en del av den kristna Kyrkan ända sedan början. Som David skriver i Psaltaren 19:

8 HERRENS undervisning är fullkomlig,
den ger själen nytt liv. HERRENS vittnesbörd är sant,
det gör enkla människor visa.
9 HERRENS befallningar är rätta, de ger glädje åt hjärtat.
Hans bud är klart, det upplyser ögonen.
10 HERRENS fruktan är ren, den består i evighet.
HERRENS domslut är sanna, de är alla rättfärdiga.
11 De är dyrbarare än guld, än mängder av fint guld.
De är sötare än honung, än renaste honung.
12 Genom dem blir din tjänare varnad,
den som följer dem får stor lön.

Genom att Jesus Kristus kommit in i våra liv blir bönen viktig
Livet i Kyrkan är ett liv tillsammans med Gud. Bönen är vårt främsta sätt att leva i gemenskapen med Honom som frälst oss, där får vi lovsjunga och tack Honom, bära fram vår nöd, finna svar i Hans Ord och Hans Kyrkas gemenskap.

Därför har alla förnyelse- och väckelserörelser i Kyrkan också varit bönerörelser, för det är bönen, ropet till Gud om frälsning, om kraft ”från höjden” genom Hans Ande, tillbedjan, förbönen för människor, bygder folk och länder som varit landningsbanan för Fadern att visa sin barmhärtighet, godhet, nåd och kraft.

Livet med Jesus blir också då ett liv i gemenskap med Honom genom att låta dagen formas av bön till Honom. I stora delar av Kyrkan sker det genom att man tillsammans eller enskilt ber psaltarens psalmer, det kan också ta formen av husandakter, ”ottesång och aftonsång” som det hette i Laurentius Petris kyrkoordning från 1500talet eller bönemöten.

Kanske är dessa båda skatter viktiga att få upptäcka av Kyrkan igen i vår tid, för detta är verkligen skatter som Gud ger oss, att möta Honom och präglas!

Genom att Jesus Kristus kommit in i våra liv blir församlingen och gudstjänsterna viktiga
Gemenskapen med Gud och Hans folk är livsviktigt för oss kristna, därför blir också Gudstjänsten, sakramenten, och Bibelläsning och bön tillsammans med andra kristna så viktiga.

En av vår tids stora utmaningar tror jag är individualismen, och det vi får i den kristna tron, i gemenskapen med Jesus Kristus är också detta att vi faktiskt blir en del av ”de helige”, en del av församlingen och Kyrkan, en del av Guds folk i världen.

Du är inte kallad till ett liv i andlig isolering, utan till ett liv i gemenskap, med den Gud som själv är gemenskap, Fadern och Sonen och den Helige Ande, men också med alla andra som tillhör Kristus, du är en del av kroppen, och är inte du med så saknas en del av gemenskapen. Petrus beskriver detta i sitt första brev, kap 2:

9 Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar,* han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 10 Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet.

Genom att Jesus Kristus kommit in i våra liv blir trons konsekvenser viktiga
Livet med Kristus är ju ett nytt liv. Ofta tar det sig konkreta uttryck när någon kommer till tro, ibland ganska dramatiskt. Kanske bryter man dåliga levnadsmönster som man upptäcker bryter mot Guds vilja, men det finns framför allt en längtan att likna Jesus, att leva heligt såsom Herren är helig, att vara barmhärtiga såsom vår Fader är barmhärtig, att vara givmilda och generösa, osv.

Detta är aldrig en förutsättning för att bli Guds barn, det är en konsekvens. När vi blir kristna börjar Gud verka i vår vilja, börjar Han prägla en längtan efter att likna Honom, göra det som Hans Ord undervisar om, leva i som vittnen om vad vi fått ta emot i Kristus.

Vi misslyckas ofta med detta, men här kommer en fråga till dig som läser: Längtar du efter att bli lika Jesus? Be Gud väcka den längtan och forma dig! Be Gud använda den du är och de gåvor du har! Be Gud om hjälpa att bryta med synder du kämpar med!

Tro, lära och liv
De tre ber vi ska bli ett. Tron är inte bara en akademisk disciplin, inte heller en känsloresa enbart, eller bara en privat isolerad meditation över livet, det är ”tro, lära och liv” i ett, en gemenskap med Jesus Kristus som förändrar hela vår tillvaro, ibland lugnt och sakta, ibland dramatiskt och plötsligt. Håll fast vid detta livet som Jesus ger, vid den gemenskap Han ger i sin församling, vid tilltalet i Ordet och livet i bönen, vid längtan efter att få likna Honom! Alla dessa gåvor är medel för Gud att verka i våra liv och i denna världen.